Assbergs raviner EarthCache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(not chosen)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Assbergs naturreservat är det första naturreservatet i Mark som har handikappanpassats. En lättillgänglig, 430 meter lång naturslinga är anlagd i naturreservatet och har en hård beläggning så även rullstolsburna tar sig fram med lätthet. Även borden är anpassade för rullstolsburna.
När du/ni ändå är i området, ta då gärna en fika här. Det finns en stor artrikedom vad det gäller både växter och fåglar, passa på att titta lite på dessa när ni ändå är här.
Terrängen är satt till 2.5 men är även anpassad så att en rullstolsbunden person skall kunna logga cachen. (Se nedan)
Assbergsraviner är intressant ur många olika perspektiv.
Lars-Åke Andersson, SNF beskriver området:
Naturreservatet Assbergs raviner är ett av de bästa exempel på betade raviner i VG-län. Områder utgörs av Viskans branta, betade brinkar och av ett stort antal mindre tillflöden. Marken är näringsrik vilket visar sig genom förekomsten av ädel lövskog och ett flertal krävande växtarter. Merparten av området betas men i den södra delen finns också orörda partier. På vår och försommar märks ett rikt fågelliv med många intressanta arter, som rosenfink, näktergal och kärrsångare. Bland ovanligare växtarter kan nämnas klasefibbla, tuvstarr. Förekomsten av gråal är här alldeles på sydgränsen av dess utbredning i landet.
Inlandsisen skapade dessa raviner när isen drog sig tillbaka. Det som är speciellt med detta område är att "kanalerna" som bildades går nästan vinkelrät mot själva ån som rinner nedanför och inte längst med som på många andra ställen.
Inlandsisen
Under istiderna täcktes största delen av norra Europa av en inlandsis som långsamt rörde sig över landskapet. Isen plockade upp äldre jordarter och material från berggrunden, vilket senare avsattes som jordarten morän. De flesta moränjordar i Sverige har avsatts under den senaste istiden. Denna jordart är oftast en blandning av alla kornstorlekar, från stora block till små lerpartiklar. Morän är den vanligaste jordarten i Sverige och täcks till största delen av skog. I vissa områden, t.ex. i Skåne, finns dock morän med en hög lerhalt, vilken till största delen används som jordbruksmark. Inlandsisar, och andra glaciärer, har bildats genom att snö under många år ackumulerats och med tiden omvandlats till is som fått en sådan mäktighet att den genom trycket blivit plastisk och långsamt börjar röra sig. Isen rörde sig från sitt bildningsområde mot områden där den försvinner, antingen genom smältning eller genom att isberg bryts loss.
Illustration: Anna Åberg.
Figuren visar ett tvärsnitt genom en inlandsis av samma typ som de som under istiderna täckte stora delar av norra Europa. I sina centrala delar hade dessa isar en mäktighet på ett par kilometer. Snö ackumulerade på ytan och omvandlades med tiden till is. När isen blivit tillräcklig mäktig började den att sakta röra sig (1). Isen rörde sig mot botten där den nötte, eroderade, berggrund och äldre jordarter (2). Det eroderade materialet transporterades med isen ut mot dess kanter där det avsattes som morän (3). Inlandsisar liknande de som tidigare täckt Sverige finns idag på Grönland och Antarktis. Tvärsnitt genom en inlandsis.
Från havsbotten till lerslätt
Ett område som förändrats från havsbotten till lerslätt.
Illustration: Anna Åberg.
Figuren visar utvecklingen av ett landskap som delvis varit täckt av vatten men som genom landhöjningen torrlagts.
Den högsta kustlinjen
Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jordskorpan pressades ner. Stora delar av Sverige var därför efter istiden nedtryckt under den tidens havsyta. Den nivå som vattnet nådde då det stod som högst brukar kallas den högsta kustlinjen (1). Nivån för denna kustlinje varierar i landet. De högsta nivåerna, närmare 300 meter ovan dagens havsyta, finns i Ångermanland. I sydligaste Sverige ligger dock den högsta kustlinjen mindre än 20 meter ovan dagens havsyta.
Moränen vid och under den högsta kustlinjen är ofta helt eller delvis omlagrad av de vågor som påverkat moränen då den befann sig i bränningszonen. Sand och grus som svallades ut från moränen återfinns idag ofta på sluttningarna nedanför den högsta kustlinjen (2).
Landhöjning
Då landskapet var täckt av vatten avsattes stora mängder lera och silt på de djupast belägna bottnarna (3). Dessa sediment består dels av äldre glaciala sediment (4) som består av material som transporterats ut av smältvatten från inlandsisen, dels av yngre postglaciala sediment (5) som avsatts långt efter det att inlandsisen lämnat området. Genom landhöjningen har dessa forna bottnar torrlagts och utgör i många områden plana lerslätter. Dessa jordar har hög vattenhållande förmåga samt innehåller ofta rikligt med för växterna viktiga näringsämnen. De finkorniga jordarterna under den högsta kustlinjen utnyttjas därför i stor utsträckning som jordbruksmark (6).
Nutid
I många miljöer sker alltjämt omlagring och avsättning av jordarter. Längs vattendrag och kuster eroderar strömmar och vågor jordarterna (7). I nästan hela Sverige pågår landhöjningen än idag vilket gör att områden som tidigare varit skyddade utsätts för erosion av vågor och strömmar. Det eroderade materialet transporteras iväg och avsätts senare i skyddade lägen såsom på djupa bottnar eller i vikar.
Man får gärna logga cachen som "Found" innan man fått svar på frågorna från CO. Är svaren helt felaktiga eller om det inte kommer ett mail med svar, då tas loggen bort.
Svara på följande frågor:
1. När försvann inlandsisen från detta område?
2. Runt viskadalen har det varit många tillfällen då stora landmassor har rasat ner i viskan. Varför sker detta?
3. När du är vid punkt N 57 29.308 E 012 39.905 (vid bänken), vad för höjd över havet visar då din GPS? Gå sedan till N 57 29.287 E 012 39.860 (spången över bäcken), kolla även här vad höjden är över havet. Om du tar skillnaden mellan dessa höjder kan du tala om hur djup denna ravin är.
Är du rullstolsbunden eller har på annat sätt svårt att ta dig nedför dessa raviner, så räcker det med att ta höjden vid första stället och sedan uppskatta höjden nere vid spången.
4. Vilken jordart dominerar området?
Det är helt frivilligt, men det uppskattas om du lägger upp en bild på dig själv när du är i områedet.
Källor:
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=6447
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jord/jordartsbildning/inlandsisen.html
Additional Hints
(No hints available.)