Serien Högt över marken svävar betongen tar dig till de gamla husen och äldre platserna i Skarpnäckstrakten.
Högt över marken som hörs i Anna-Lena Löfgrens sång "Lyckliga gatan" där just lyckliga gatan blev till ett stort kvarter. Låten är från 1967 och var precis under den tiden då man rev de gamla husen. Precis som Anna säger "Ja allt är borta, det är bara så, ändå så vill jag nog inte förstå". Men ändå finns det några hus och äldre platser kvar. Det är just dessa denna serie på 8 cacher kommer ta dig till.
Cacherna i serien är:
- Högt över marken svävar betongen - Brotorp
- Högt över marken svävar betongen - Bergholmstorpet
- Högt över marken svävar betongen - Herrgården
- Högt över marken svävar betongen - Stenstaden
- Högt över marken svävar betongen - Pungpinan
- Högt över marken svävar betongen - Var låg Ekudden
- Högt över marken svävar betongen - Fornborgen
- Högt över marken svävar betongen - Orhems Gård BONUS
- Högt över marken svävar betongen - "Morsans" (FINAL)
Om 60-talets förödelser.
På 60-talet bestämde sig politikerna att alla gamla hus skulle rivas och nytt skulle byggas. Därför revs många gamla hus i Stockholmstrakten och även i andra städer. Just i Stockholm är det få äldre hus som idag finns kvar om man jämför med exempelvis Norrtälje. Där är de äldre husen i innerstaden kvar och köpkvarteren ligger mer i utkanten. Liknande städer är Mariefred och Trosa. Idag har man börjat tänka om. Man bygger allt fler nya hus med gammalt utseende. Just i Skarpnäckstrakten finns det få hus gamla hus kvar. De tre som finns är Bergholmstorpet med anno från 1800-talet, Brotorp med anno från 1700-talet och Skarpnäcks herrgård med anno från 1600-talet. Däremot finns det många platser med gamla minnen kvar. Ett av dem är den här fornborgen.
Det forntida Skarpnäck
Namnet Skarpnäck är troligen bildat på ordet skarp med den i ortnamn vanliga innebörden "hård, torr, ofruktbar".
Fornborgen och stensättningen över Flatensjön vittnar att området runt Skarpnäcksfältet varit bebott redan under järnåldern av vikingar. Dessa bevis är arkeoligiska.
Någon mer fakta eller information om fornborgen finns inte eftersom knappt något finns nedskrivet om den.
Byarna kring Stockholm var på 1200-talet väldigt små. Till skillnad från de större bondbyar som fanns i södra Sverige bestod de oftast bara av några få torp och hemman. I Skarpa By lär det på 1500-1600-talet funnits 3 hemman och 1 torp. Det äldsta skriftliga belägget för en bosätning är ett pergamentsbrev utfärdat av Uppsala domkapitel den 5 augusti 1432. I brevet, som rör ett markbyte mellan ärkebiskop Olaff och godsägare Hans Kröpelin, omnämns byn Skarpa som ett torp lydande under sorgården Årsta. Som innehavare av torpet nämns Anders Johansson, som därmed torde vara den förste namngivne brukaren till torpet Skarpa.
Om cachen
Cachen är ett pet-rör och innehåller såväl loggbok som penna. Cachen är kamouflerad så det kan krävas lite tid innan den hittas.
Cachen är gömd i närheten av denna fornborg men för att hitta cachen måste du lösa vikingarnas alfabet så kallat futharken som består av 24 tecken.
N 59° 15.(
Y
)(
)(
)
E 18° 09.(
Å)(
)(
)
