Terrängfaktor 3 är nog kanske den T-raiting som har flest varianter, mest variation på verklig terrängfaktor. Högst uppe i en skylt brukar väl oftast vara minst en trea. Jag menar då dessa höga som man måste klättra upp i. Men, även ett träd. Det brukar för det mesta dock handla om klättring. Jag anser ju dock, men är väl kanske rätt ensam om den åsikten att en ö dit man utan problem kan gå på isen inte bör vara mera än 3, eller möjligen fyra.
En rejäl stigning, ett berg som går att gå upp på, men som tar en del på flåset, den bör nog också ha minst 3, ja kanske rent av upp till 4. Fast, där har man ju problemet med att, det finns en bra väg upp, och en lite sämre väg. Men visst är det väl så att man tar den sämre upp, för att sedan hitta den bra vägen nr man ska gå ner.
T3 här, beror nog kanske inte på att det var det, just vid utplacerandet. Men, eftersom att detta är ett väder- samt årstidberoende område, när det gäller framkomlighet så fick det bli ett medelvärde på de bästa och de sämsta förhållanden som kan framstå på platsen. Ja, själva vandringen hit är ju minst 2, så tre är nog kanske rent av i underkant.