Ett båtsmanstorp bekostades av roten som anställde båtsmannen och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av krigsmakten för att båtsmän skulle få likvärdiga bostäder. Därför har de flesta båtsmanstorp samma grundplan, men många har utökats och förbättrats av sina rotebönder och/eller "hyresgäster".
Båtsman eller kronobåtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.
I Blekinge och Södra Möre härad i Småland fanns enbart indelta (soldat i indelningsverket) båtsmän och dessa var indelade i rusthåll. I stort sett höll varje gård en båtsman.
I kusttrakterna i övriga riket fanns kompanier med roterade båtsmän. Två eller flera gårdar gick samman och bildade en rote. I dessa socknar fanns även indelta soldater av olika slag. Det fanns ersättare för rotebåtsmän, så kallade fördubblingsbåtsmän.
Rusthållet eller roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat.
Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.
En båtsmans arbetsplats.